Ojoj=)

En riktig liten glader=)
GoFelicia med William.
Idag började dagen med tårar i hallen när dessa små kommer innanför dörren=) Blev så glad så jag började gråta=) Tänk att äntligen fick jag träffa min lillebrors lilla son=) Han gick fram till Wille och kramade han. Tänk så snäll och glad han var. Väldigt lik David från när han var liten=) Känns som det bara är en massa smajlisar överallt, men jag är bara såååå glad!!!

Började med att brorsan ringde och frågade om han kunde komma med datorn så Martin kunde "fixa den" Visst sa jag och på morgonen ringde mamma och frågade om vädret hos oss och vad vi gjorde. En timme senare ringde hon igen!!! Då var Johannes hos oss. Hon frågade samma sak igen och verkade verkligen helsnurrig så jag frågade henne om hon mådde bra? - Jag sa hon och började skratta - glöm det vi hörs sen. Jag fattade ingenting och trodde mamma hade fått en tia "stroke" -Mamma du vet väl att du ringt och frågat samma sak för en liten stund sedan? - Har jag "skratt" andades lite och sa samma sak. -ville bara kolla att allt var bra med er. Sa till Johannes att han var tvungen att ringa upp henne för hon är nog sjuk. Johannes skrattade och sa att mamma brukar ju vara lite yr "släktdrag"=) Tänkte att nu är det verkligen illa med mamma. Fick en olustig känsla i magen och var verkligen beredd på det värsta. Då knackar det på dörren och syrran hörs från hallen tillsammans med sina flickor. En stund senare hör jag David och när jag kikar ut så står han där med lilla Hampus i famnen!!!=) Det var DÄRFÖR mamma ringde hela tiden! Hon ville kolla om David kommit. Jag blev så chockad så jag började böla. De som känner mig väl vet att jag brukar ju inte ha så långt till tårar=) Detta var den bästa dagen på länge.